... men nu tror jag verkligen att jag är påväg att bli frisk. Hoppas, håller tummarna!

Och ja, min "mancold" är nästan det enda jag har pratat om på bloggen de senaste dagarna. Varför? Jo, för jag har ingenting att göra och därmed ingenting att skriva om! Det är sååååå tråkigt att vara sjuk, speciellt när man börjar bli lite bättre. Då blir man så rastlös, men kan lixom inte göra någonting för måste ta dert lugnt så man inte blir sjuk igen... 

Aja, kan skriva om vad jag tänkte göra i helgen! Om det nu blir så (vilket jag tror) att jag går till skolan imorgon, ska jag hämta Nimbus på Onsdag eftermiddag. Sedan drar jag till djurmagazinet för inhandling av frysta mygglarver till de sjuka cikliderna. Hoppas på att dom blir friska och börjar äta snart, även fast det inte ser så lovande ut..

På Torsdag blir det en promenad i slottskogen med hundgänget, blir kul! Var länge sedan! Sedan tänkte jag släppa Nimbus i rastgården så att han får leka med lite hundar, då han tydligen inte kan vara lös just nu utan att få spatt och sticka... Dumma hormoner..

På Fredag ska jag förhoppningsvis träffa en kompis! Vi vet dock inte riktigt vad vi ska göra än... :p Och på kvällen blir det eventuellt kvällspromenad med Sandra och lånehunden Emma i vitsippedalen!

Lördag blir förmodligen en lugn dag, med promenader och trixträning. Och mys med hunden!

Söndagen tillbringas på Lerums bk en stund, det är ju tävling snart och vi är verkligen inte redo... Eller jo, om inte slalomet hade funnits på banan haha! Har knappt hunnit träna slalom någonting, så...

Det blir min helg haha! 

 

Okej. Nu är jag verkligen sjuk. Inte förkyld, utan en släng av magsjuka (tror det var endagsmagsjuka, för mår inte illa längre...) och 38 graders feber. Och är extreeeemt sällskapssjuk. Ska vara hemma imorgon från skolan, så vem som helst får gärna skriva till mig för jag kommer att ha så tråkigt. Hatar att vara sjuk.

Well, annars har det inte hänt så mycket. Har mest legat utslagen på soffan, och skakat. Som några kanske vet har jag kräkfobi, och kräkfobi+magsjuka=ingen bra kombo. Men den verkar över nu! Hoppas jag...

Åh, en glasmal dog idag :( så nu har jag bara en kvar, stackars liten... Och kakaduorna är inte bättre. Vet inte vad jag ska göra :(

 

Aaah, gick precis upp för mig att näst nästa helg är det agilitytävling!! Inoff. men ändå, det är skol-hund-SM. Jag ska tävla individuellt i agility, och göra teoriprovet för laget. Wish me luck...

Men ser tävlingen som en träningstävling, eftersom den är inoff. Skulle ju egentligen tävlat nästa helg off. men blev inte riktigt så då tävlingslicensen blev försenad. Men ändåååå, agilityyyy!

 

Eller ja, jag är i alla fall på bättringsvägen! När jag vaknade idag så märkte jag hur förkyldingen börjar släppa, jag hade nämligen ingen halsbränna när jag vaknade! Känner mig också mycket piggare nu (kan dock vara för att jag sov lite längre än vanligt...), och känns som det går mot rätt väg :) 

Igår var jag med Mimmi hos eragons, för att kolla upp hennes mystiska halvkala fläckar. Som tur var, trodde hon att det var ett väldigt, väldigt tidigt stadie av sellnic (Sellnic= en parasitsjukdom som bara marsvin kan ha, även kallat marsvinsskabb. Obehandlat har dödlig utgång, men är oerhört lätt att behandla). Varför är det bra? Jo, för att det är så himla lätt att behandla jämfört med vad vi annars misstänkte, cystor. Där krävs operation, då de avlägsnar livmodern. Och en så stor operation på ett medelålders marsvin som har varit med om en del i livet? Nix, vill jag inte riskera. Så hoppas på att dropparna de fick i nacken hjälper!

När jag kom hem, tog jag ut Bernhard på en sväng men orkade inte gå mer än runt kvarteret. Sedan gick jag in och klippte klor på båda marsvinen och Bernhard, gick på max 20 min totalt. Bernhard, som skrek och stresskräktes vid kloklippning förra året, och vi fick vara 3 stycken för att klara av det. Nu går det på max 10 minuter, och jag gör det själv. Har sagt det förrut och säger det igen- är så stolt över honom!

 

 

Som rubriken lyder. Är förkyld, går på vitamin-boosts just nu och godis. Försöker leva ett normalt liv, men orkar inte. Jag har nämligen fått det dödliga sjukdomen "mancold". Just det. Även fast jag inte är en man...

Och detta gör mig deppig. Önskar att någon kunde muntra upp mig, men den enda personen som skulle kunna muntra upp mig just nu vet inte ens om det. Ironiskt, va?
Och när jag är deppig och själv börjar jag tänka, så slutar det alltid med att jag tänker på en speciell sak. Det leder till att jag måste prata med någon, men jag har ingen att prata med om just detta som verkar bry sig speciellt mycket... Därav anledningen till skrivandet. Och jag måste prata med någon om det, annars spricker jag. Behöver bara någon som lyssnar. Därför skriver jag detta här. Några läser det, och sedan är det bra. Behöver ingen som kommenterar eller svarar, bara någon som lyssnar... Vi alla har säkert kännt oss så någon gång. Detta är en av många texter som står i min mobil, den senaste faktiskt:

 

 

(Sandra fick bestämma rubrik idag)

Halloj. Jag har gått och blivit förskyld, alltså då menar jag förskyld. Har precis haft prov som jag tror gick uselt, och har strax ett till prov, men denna gången i antibiotikaresistens. Och sedan efter det provet har jag och Sandra engelska np speaking, vilket kommer att gå... Ja... Ingen av oss kan egentligen prata, för båda låter som två ankor i målbrottet, då hon också är förskyld... Men vi klarar detta! Vi är team potatis!

 

Orkar inte med livet just nu. Har gått och blivit förskyld, fick dåligt på provet, datorn krånglar, mobilen krånglar och jag måste lämna in den på service igen, har 3 prov på raken imorgon (varav ett är np engelska), inlämningar, och blah. Var tvungen att skriva av mig någonstans, och facebook känns så öppet. Bara folk jag känner tittar på min blogg, så det gör ingenting lixom.

Sitter i skolan nu, och borde lyssna på läraren haha, men tappade orken för allting. Så lägger ut en liten bild istället...

Nu har jag äntligen fått mina kakaduaciklider! Jag har sökt runt, åkt runt och letat, men tillslut blev det att jag köpte de från djurmagazinet ändå. Blev en hane och två honor, och hoppas att de gillar varandra och börjar leka. Har ändå gjort iordning hela karet för dom, och fått köpa nya lysrör, glimtändare och drossel (lysrörsreaktor) för deras skull (det hände en liten... olycka när vi "renoverade" akvariet...). Så hoppas att de ska trivas!

 

Lite sent ute men... Glad påsk! Vi har inte internet på campingen, och jag har kört slut på min surf på mobilen så går väldigt segt... Men nu är jag hemma igen, och kan blogga!

Har varit en underbar helg på campingen, 20 grader och sol hela tiden. Nästan helt vindstilla dessutom, även nere vid havet. Så har gått lååånga promenader med Nimbus nästan hela tiden, helt fantastiskt! Har gått i linne hela tiden dessutom :3

Var ute och övningskörde igår, och körde inne i varberg. Det gick ganska bra, körde på motorväg, landsväg och lite annat, tills jag kom till en stor, väldigt trafikerad rondell.. Där alla körde lite hur som helst. Tyckte jag iallafall. Men tilll slut tog vi oss ur den, utan några bestående men... Men måste säga att det går bättre och bättre! Målet är ju självklart körkort, men har lite små mål också. Och nu känns körning i Göteborg inte så långt borta faktiskt. Lite värre blir det med korsvägen... Mardrömmskorsningen. Känns ganska långt borta.

Ska eventuellt ut med Elin och (förhoppningsvis) äta ben and jerrys snart, och då får ju självklart Nimbus följa med. Men just nu sitter jag och borde städa, men orkar inte. Redigerar bilder istället haha!

... får man göra någonting bra av regnet. Häromdagen hade jag väldigt, väldigt tråkigt. Så jag började damma rummet. Illa.
Iallafall så kom jag på att man kunde dra nytta av regnet, eftersom det blir sådant mjukt ljus när det är mulet. Och regn ger allt en speciell effekt. Så som det amatör-hobby-fotograf som jag är, tog jag ut lite prydnadshundar jag har och satte de på gräsmattan och i jordgubbslandet. Resultatet ses nedan! Blev lite.. Ja vad ska man säga. Roliga bilder.

Annars så är det lov nu! Jätteskönt, men känns lite tråkigt. Känns inte som om det finns någonting att göra. Eller jo, jag har i princip fullt upp hela lovet, men det känns ändå som det. Vet ej varför.

Har väl inte haft världens bästa dag idag, har mått apa och blivit arg för allt. Jag blev arg för att solen lös för mycket. Seriöst...

Så nu sitter jag och har blivit på lite bättre humör, och väntar på att syrran ska komma hem så vi får lite mat i oss. Blir pizza ikväll, längtar :3 

 

Skulle åkt och tränat på bk idag, men klantig som jag är så glömde jag kolla hemsidans kalender... Självklart var det ju tävling idag. Där agilityhindrena är. Typiskt...

Men jag var ju ändå där, och bussen gick inte förrän en timma. Såå, jag gick runt i skogen där en stund, och körde lite dog parkour. Sen fastnade vi. Alltså bokstavligt talat. Men det är en heeeelt annan historia... :)

Sedan träffade vi på några hästar i en hage påväg tillbaka, så vi stannade där och tränade lite rallylydnad och fritt följ. Hästarna var ett jättebra störningsmoment, för de kom alla tre väldigt nyfikna och stod och frustade vid staketet. Men Nimbus hade fokus på mig hela tiden, och även han frustade och hade sig haha! Vi var väl ute en och en halv timma.

Sedan kom vi hem, och sedan dess har vi inte gjort någonting speciellt. Tittat på film, käkat godis och lite så. Slappat. Ska snart börja på med akvariumen, så ja. Mer spännande liv än så har jag inte just nu.

 

 

Idag var jag och Sandra på sommarshopping... I 5 timmar... Jag är helt slut. Nog det längsta jag varit och shoppat och lyckats hålla humöret uppe någonsin. Men det var riktigt kul, och vi åt på någon grekisk resturang! Jättegott var det! Jag kom hem med ett linne från bling, och ett par byxor och en skjorta från New Yorker. Ganska bra för att vara jag tycker jag ändå!

Nu är äntligen våren här ooooooch.... Jag har fått mitt medlemskort!! Så nu kan jag verkligen bevisa att jag är medlem i shu, och jag får träna på shu:s "anläggningar" eller vad man ska kalla det, och jag är även medlem i Lerums bk, så nu jäklar ska det tränas!

Var första gången på Lbk förra helgen, med alla 3 hundar. Bernhard, Nimbus och Norton. Det första som hände när vi kom dit och började plocka fram hindrena var att någon kom gåendes emot oss. Tankarna gick och jag trodde vi skulle bli ivägskickade. Hon sa att hon satt i styrelsen, och frågade om vi tränade här regelbundet. "Nja, jag ska börja träna här nu, och jag är medlem men mitt medlemskort har inte kommit..." Varpå hon sa att det inte var alls det hon tänkte fråga om. Hon såg att vi skulle träna agility, och Lbk vill ha mer ungdomar som tränar just agility. Så de tänkte starta en typ "ungdomsklubb" för främst agility och rallylydnad av vad jag förstod. Och sedan frågade hon om min ålder, och då tänkte jag att hon ville säkert att jag skulle anmäla mig till kurserna som skulle hållas. Men där hade jag fel igen. Hon frågade nämligen om dom fixade en utbildning, om jag möjligtvis ville gå den och utbilda mig till agilityinstruktör för ungdomar!! Snacka om lycka! Hela den helgen bara flöt på, tror min lycka har vänt. Har inte vart såhär glad som jag varit denna helgen på vääääääldigt länge. Så sjukt underbart! Så nu får vi se, hon skulle ta upp det med styrelsen och sedan höra av sig till mig! 

Sedan har det hänt lite annat men det tar jag en annan gång.

Nu tänkte jag dra ut och åka lite longboard för första gången i år (har saknat min älskling), men vågar fortfarande inte åka utan hjälm... HAHA! Jag är töntig men stolt.